Hästen utbildas för att bli hållbar, med hänsyn till dess exteriör, gångarter, temperament och ålder. Ryttarens uppgift är att tala ett så tydligt språk som möjligt så att hästen varje gång förstår vad den ombeds göra, utan tvång eller våld. Genom att vara tydlig, konsekvent och rättvis samt att ha en bra omväxlande utbildningsplan för varje individ blir varje dag en positiv utmaning för både ryttare och häst. Att utbilda hästar kräver tålamod, mängder av beröm och enkla metoder. Det betyder att man behöver tänka logiskt, hela tiden ligga steget före samt att avsluta i rätt tid. Målet är att hästen ska kunna bära sig själv med lätthet och i balans. Den ska kunna koordinera sina rörelser och utföra sina uppgifter med bibehållen avslappning i kroppen såväl som mentalt.
Jag är helt emot den typ av ridning som innebär psykiskt eller fysiskt våld. Hästen har inte valt att vara i vår fångenskap, därför måste vi respektera och ta hand om dem på bästa tänkbara sätt. Från att erbjuda dem daglig utevistelse, bra foder och rättvis, vänlig hantering. Det innebär dock inte att regler saknas. Dessa stora djur måste ha klara regler för vad som är tillåtet och inte, annars kan det uppstå riktigt farliga situationer. En välutbildad, frisk häst är en produkt av en förnuftig utbildning som tillåts ta tid där muskler, senor och leder inte överansträngs, men även att den mentalt förblir intresserad och motiverad. Med rätt ridning skonas hästen från onödigt slitage. Korrekt form, gymnastiserande övningar, tempoväxlingar och varierande arbete tillhör de viktiga bitarna i hästens utbildning som en ryttare bör arbeta med från grunden.
Som lärare lägger jag stor vikt vid att eleven hela tiden förstår vad jag menar och varför man gör som man gör. Jag fungerar som en ryttarcoach där jag lotsar eleven mot målet. Eleven själv måste känna efter och hitta viktiga nycklar till sin ridning och häst, mitt arbete är att ge ledtrådar på vägen eftersom alla individer fungerar olika och det inte finns endast en lösning på problemet. En del saker är uppenbara och kommer som rena aha-upplevelser, andra saker löser man inte på en lektion, det kommer oftast när man får fortsätta känna efter och träna hemma på något som man fått förklarat för sig. Jag är lika noga med ryttarens position och hur hjälpgivningen utförs som att hästen arbetar på rätt sätt. För att inte eleven ska få för mycket att tänka på tränar vi ofta på ett fåtal saker i taget. För mig är alla hästar lika mycket värda oavsett ras och alla ryttare förtjänar att få en god utbildning.Jag grundar min ridning på den Klassiska Dressyrens principer vilket innebär absolut respekt för hästen. Ryttarens uppgift är att lära hästen bära sig själv i balans, koordinera sina rörelser samt förbli avslappnad i kroppen och även mentalt. Klassisk dressyr är förnuftig ridning som är lätt att förstå för både ryttare och häst.
Målet med ridningen är harmoni och lätthet.
Hästen ska lätt förstå vad du menar
Hästen ska röra sig lätt och avslappnat
Hästen ska snabbt reagera på ryttarens hjälper
Ryttaren ska ge lätta hjälper
Ryttaren ska använda så få hjälper som möjligt
Ryttaren ska uppleva att ridningen blir lättare och lättare
Varje ridpass har en mening och ska vara rolig för både häst och ryttare
Den klassiska dressyren ligger som grund för den moderna tävlingsdressyren och de skiljer sig inte så mycket åt. Den röda tråden i den klassiska dressyren är en noga genomtänkt utbildningstrappa där varje moment har en betydelse för den fortsatta utvecklingen. Hjälpgivningen är separerad där tygeln och skänkeln till en början inte används samtidigt. Vikthjälperna läggs till när hästen lärt sig skänkelns och handens betydelse och kan senare på en välutbildad häst fungera som enda signal. Alla hjälper lärs in var för sig och när hästen är väl förtrogen med dess betydelse kan de sinnrikt kombineras för att få hästen att utföra vissa rörelser. Tygelkontakten ska vara mjuk och konsekvent utan att glappa. Skänkeln ska ligga mjukt intill hästen som reagerar på minsta förändring. Vikten förläggs åt rörelseriktningen. Sitsen är följsam och stadig men inte tung.
Klassisk dressyr kan tyckas ta lite längre tid än den moderna dressyren då man lägger stor vikt vid att befästa varje moment, vilket man har tid med då tävlingsmomentet inte pressar fram några resultat. Detta innebär att hästen blir säkrare på sin sak och resultatet uteblir sällan. Rörelserna blir mer distinkta och hästen får chans att bli självsäker och avslappnad. Därmed kommer skönheten vi söker efter som finns hos ett vackert ekipage.
Hästen är utrustad med vanligt bett och vanlig sadel. Den mer utbildade hästen rids på kandar. Inom klassisk dressyr undviks alla former av hjälptyglar eller skarpa bett och vi tar avstånd från tvingande former av ridning som är onaturliga för hästen. Vi är noga med att rida i alla gångarter, variera tempo och övningar hela tiden så att ridpasset blir givande och intressant för både ryttare och häst. Hästen rids i sin form såväl lång och låg som mer samlad och upprest, vilket är målet för träningen.